justijoann

Helgen har varit omtumlande. I fredas åkte vi till Chaparral, vi gick på mexico afton och festade järnet, hade skit skoj! På lördan va man mycket trött efter fredagen, vi vandra omkring lite på området, gick och titta på indianshowen, att mitt i solen, va väl minst 33 grader, då började ja känna mig konstig, jag såg inte ordentligt, jag skakade och flåsade, ja sa till Jesse att jag inte mådde bra, så han drog med mig in i skuggan och tvinga i mig vatten, sen gick vi mot Vild Hästen, hela vägen hem gick blicken från svart till vitt och ibland såg jag, jag skakade, och tydligen hyperventilerade jag men det har jag inget minne av, Jesse sa hela tiden ta djupa andetag, drick vatten, ta djupa andetag.
När vi kom till Vild Hästen satte jag mig på sängen och då bröt jag ihop, började gråta hysteriskt och kunde inte andas, hjärtat höll på att slå sig ur bröstet på mig och jag sa om och om igen jag tror jag dör, jag dör, jag tror jag dör. Jesse frågade om ja vill han skulle ringa ambulans jag sa jag dör jag dör, jag kan inte andas.
Jag va skyblöt av svett skakade, hyperventilerade och grät. Jag trodde helt ärligt att jag skulle dö, jag va skållhet. Jesse ryckte av mig kläderna och kastade in mig i duschen och satte på kallt vatten, och sa hela tiden, drick vatten, ta djupa andetag. Jag satt väl där i duschen jag vet inte hur länge, tills jag kände att hjärtat slog normalt igen och jag kunde andas lite bättre.
De va den värsta känslan jag någonsin haft, Jesse kände igen va de va för fel på mig med en gång, panik ångest.
Jag tror att värmen, allt folk och framför allt alkoholen kvällen innan triggade de.

Va ju menat att vi skulle vara kvar tills på söndag, men efter att ha legat och sovit ett tag och vilat oss bestämde vi oss att åka till Bambu och äta, de va gott, sen när vi kom tillbaka la vi oss igen och sen började vi prata på att de skulle vara så himla skönt att komma bort från allt folk, (tror jag börjar få folkskräck haha) så vi bestäämde oss att åka till Varberg, så klockan tio på kvällen efter att ha sagt grattis till Julio och hej då till allihop satte vi oss i bilen och körde dit, försökte få ett hotell rum eller B&B eller nått när vi kom fram men allt va fullbokat, så vi promenerade omkring där i ca 45minuter (va som att komma till ett annat land, helt underbart). Sen gick vi tillbaka till bilen och satte oss och körde uppåt i landet, vi kom till Brännebrona, just utanför Mariestad och tog in på hotell(motell) där, de va lite såhär creepy ha ha. Dörren va låst och så satt där en lapp om att man skulle ringa till ägaren, så vi gjorde de, han gav oss koden till dörren och tala om att på disken i receptionen ligger tre nycklar ta dubbelrummet och skriv upp namnet, vi gjorde som han sa. De va helt öde där inne, tror de va en till gäst som bodde där den natten för de stod en motorcykel på utsidan, Jesse somna direkt och sov jätte skönt, jag hade lite svårt att slappna av, skräck film efter skräck film for förbi i huvudet på mig ha ha. Men när ja väl somnade sov jag faktiskt otroligt gott.
Sen på morgonen träffade vi ägaren och han gav oss frukost och så.
De va himla mysigt, att göra nått annorlunda tillsammans och inte bara desamma och desamma hela tiden.



Jag är glad att vi lämnade Chaparral när vi gjorde de, vi hade roligt på fredan de räckte, vi kände oss gamla ha ha. Och vi insåg hur skönt det faktiskt är att inte arbeta där och kan åka hem när vi vill!

Väl hemma i Hagfors igen fick vi åka till Jolin och Kristoffer och hjälpa dom i nya huset, skruva ihop möbler och så, tänkt va länge de skulle ta för dom att skruva allt detta själva ha ha, dom skulle inte vara klara än!

Igår umgicks ja med Jolin hela dagen, vi va ute på ärenden, ja hjälpte henne med inlämningsuppgiften, och så rota ja upp alla Gabriels leksaker på hans rum så dom slapp ligga i lådor när han skulle komma hem.
Sen efter fem for vi till Råda Rasta, för han behöver folk där 3-4timmar 5 dagar i veckan.
Guuud vilken människa! Blev stressad bara av att titta på han ju! Ha ha. Men i alla fall, jag ska dit idag klockan 17 och prova på. Om jag blir kvar eller inte vet jag inte, för jag glömde ju totalt bort igår att den 18e åker vi ju bort och är borta en veckan och så jobbar ja ju imorrn och på onsdag, och han sa ju om och om igen att om vi menar allvar måste MÅSTE vi finnas där och inte säga nej när vi behövs, så idag när jag kommer dit ska jag tala om det här för han, och känner han att han vill ta in en annan än mig så får han väl göra de då. För jag SKA med på denna roadtrip!

Nu ska jag gå och lägga mig och sova en sväng tror jag, är lite sliten.
Ni får ha de så bra.
xoxo Joanna